Ett tåg som är avsett för transporter av olika gods, kallas kort och gott för godståg. När järnvägen var ung så var den stora kostnaden loket, dessutom så höll dessa lok inte särskilt hög hastighet så alla transporter tog lång tid. Det man gjorde då var att kombinera godsvagnar och personvagnar bakom ett och samma lok. Vid den här tiden så hade man både godsvagnar och personvagnar bakom samma lok. När man hörde att passagerarna ville komma fram fortare så började man med att separera de två. Persontågen gick då med en högre hastighet än godstågen gjorde och nu började man köra med renodlade godståg. Från början tog godstågen extra lång tid, detta berodde på att man stannade på ett flertal stationer på vägen och hakade av och hakade på nya godsvagnar. Detta löstes senare med rangeringsbangårdar runt om i landet.

Konkurrens och kostnader

När den andra halvan av 1900-talet inleddes så fick godstågen hård konkurrens. Denna kom främst från lastbilar, dessa kunde nämligen gå raka vägen från leverantör till kund, eller så kunde de köra från terminaler. Dessutom blev det oftare problem och stopp på rälsen än på vägen, då trafiken ökade med persontågen och stopp i tågtrafiken innebär stora förseningar, som i sin tur kostade mycket pengar. För att möta konkurrensen från lastbilarna så försökte man anpassa godstågstrafiken till transporter som är intermodala. Med detta menas att man utökade vissa av rangerbangårdarna med terminaler, där lastade man om mellan godsvagnar och lastbilar. Man tog fram godsvagnar som var anpassade till att kunna transporteras både på tåg och lastbil. Dessutom gjorde man en liknande utveckling inom sjöfarten och dess hamnterminaler. Godstågstrafikens största fokus nu blev de längre sträckorna då både lastbilar och båtar var dyrare på dessa sträckor.

Allt knyts samman

Det finns platser i Sverige där man inte kan nå fram med godståg och för att det inte skulle bli för dyrt att transportera till dessa platser så införde man dieseloptimering för lastbilar och färjor där räls saknas. På så sätt höll man nere transportkostnaderna. En annan metod som gjorde godstågen effektivare var att man började köra med så kallade godssnälltåg. Här i Sverige kunde dessa hålla en hastighet på upp till 160 kilometer i timmen. Dessa vagnar liknar mera passagerarvagnar med ett luftmotstånd som är lågt och med goda egenskaper på rälsen. De två stora fördelarna med godståg jämte lastbilar och färjor är låg rörlig kostnad och låg belastning på miljön. Två stora nackdelar är att det krävs stora fasta investeringar och att tågen har hastigheter som är olika, vilket gör att de kör i kapp varandra och det bildas köer.