Ett tåg som är avsett för transporter av olika gods, kallas kort och gott för godståg. När järnvägen var ung så var den stora kostnaden loket, dessutom så höll dessa lok inte särskilt hög hastighet så alla transporter tog lång tid. Det man gjorde då var att kombinera godsvagnar och personvagnar bakom ett och samma lok. Vid den här tiden så hade man både godsvagnar och personvagnar bakom samma lok. När man hörde att passagerarna ville komma fram fortare så började man med att separera de två. Persontågen gick då med en högre hastighet än godstågen gjorde och nu började man köra med renodlade godståg. Från början tog godstågen extra lång tid, detta berodde på att man stannade på ett flertal stationer på vägen och hakade av och hakade på nya godsvagnar. Detta löstes senare med rangeringsbangårdar runt om i landet.
Konkurrens och kostnader
När den andra halvan av 1900-talet inleddes så fick godstågen hård konkurrens. Denna kom främst från lastbilar, dessa kunde nämligen gå raka vägen från leverantör till kund, eller så kunde de köra från terminaler. Dessutom blev det oftare problem och stopp på rälsen än på vägen, då trafiken ökade med persontågen och stopp i tågtrafiken innebär stora förseningar, som i sin tur kostade mycket pengar. För att möta konkurrensen från lastbilarna så försökte man anpassa godstågstrafiken till transporter som är intermodala. Med detta menas att man utökade vissa av rangerbangårdarna med terminaler, där lastade man om mellan godsvagnar och lastbilar. Man tog fram godsvagnar som var anpassade till att kunna transporteras både på tåg och lastbil. Dessutom gjorde man en liknande utveckling inom sjöfarten och dess hamnterminaler. Godstågstrafikens största fokus nu blev de längre sträckorna då både lastbilar och båtar var dyrare på dessa sträckor.
Allt knyts samman
Det finns platser i Sverige där man inte kan nå fram med godståg och för att det inte skulle bli för dyrt att transportera till dessa platser så införde man dieseloptimering för lastbilar och färjor där räls saknas. På så sätt höll man nere transportkostnaderna. En annan metod som gjorde godstågen effektivare var att man började köra med så kallade godssnälltåg. Här i Sverige kunde dessa hålla en hastighet på upp till 160 kilometer i timmen. Dessa vagnar liknar mera passagerarvagnar med ett luftmotstånd som är lågt och med goda egenskaper på rälsen. De två stora fördelarna med godståg jämte lastbilar och färjor är låg rörlig kostnad och låg belastning på miljön. Två stora nackdelar är att det krävs stora fasta investeringar och att tågen har hastigheter som är olika, vilket gör att de kör i kapp varandra och det bildas köer.







En annan stor fördel är att man inte behöver koncentrera sig på vägen eller på att köra när man åker tåg, vilket betyder att restiden frigörs till att syssla med annat. Man kan till exempel effektivisera sin restid genom att jobba, eller bara njuta av att kunna slappna av med en bra bok eller ta en välbehövd tupplur. Det sistnämnda kan vara särskilt välkommet om man pendlar till jobbet tidigt på morgonen.
Jobbet som lokförare kan vara psykiskt påfrestande, eftersom man framför ett mycket tungt och stort fordon i höga hastigheter, med passagerare eller dyrbar last ombord. Som lokförare måste man således vara stresstålig och ha en hög säkerhetsmedvetenhet. Något som av den anledningen också är mycket viktigt när man jobbar som lokförare är att man får tillräckligt med sömn varje natt, för att man ska kunna koncentrera sig hela arbetsdagen och inte tappa fokus. Om du känner att du skulle behöva göra förändringar för att sova bättre, kan det vara en 


Via Konsumentverket kan du som resenär anmäla bolaget, järnvägsföretaget eller researrangören om du ej har fått information om vad du har för rättigheter, men även vilka skyldigheter du som resande har. För att ta ett exempel kan vi se till järnvägsföretagen som t.ex. har en skyldighet att meddela alla sina resenärer att man har rätt till en viss del av ersättning om tåget skulle vara försenat mer än 60 minuter. Det är väldigt viktig information för många och det är alltså järnvägsföretagets skyldighet att se till att alla kunder har fått denna information.
av resenärerna har med sig på tågfärden. Har du med dig bagaget i vagnen ansvarar du själv för ditt bagage och eventuella olyckor eller stöld ligger på dig att ta ansvar för, medan du har betydligt mer rättigheter och rätt till ersättning vid skador eller förlorat bagage om du har valt att lämna in det. 
har vi arbetståget som är till för att kontrollera järnvägar eller användas vid eventuella underhåll av järnvägen eller rälsen. Sist brukar man prata om godståget, vilket är ett tåg avsett för att transportera olika gods eller varor och används inte för passagerare.
När man pratar om arbetartåg är det oftast en blandning mellan ett motorvagnståg och ett godståg, alltså ett lok med vagnar. Arbetartåget är till för att användas vid järnvägsarbete eller annan typ av underhåll och är ett mycket smidigt sätt för arbetarna att kunna frakta räls eller sliprar. Att kunna använda sig av ett tåg som kan färdas på samma, eller bredvidliggande räls underlättar transporten av materialet istället för att använda sig av en bil som sällan kan komma lika nära den planerade underhållsplatsen. 
Det som utgör den största skillnaden mellan ett tåg och en spårvagn är att spårvagnen är tänkt att förflytta passagerare runt i staden och vanligtvis i gatumiljö. Detta gör att spårvagnen behöver åka betydligt saktare än ett tåg, men behöver också ha ett snabbare sätt att bromsa på för att förhindra att olyckor sker, men även för att stanna inför eventuella stoppljus och signaler som finns på gatorna.
systemet går. 

Genom att ta med sina barn på museum hjälper man barnet att utvecklas och lära, samtidigt som man kan ha en riktigt rolig stund tillsammans med sin familj eller vänner.